Under den senaste tiden har jag befunnit mig i en svacka. Kanske inte oväntat, utan helt rimligt. Jag vet inte hur intressant det är att analysera anledningar, det är väl bara så det är, upp och ner, fram och tillbaka - aldrig en spikrak väg framåt.

 

En sak som jag tycker är väldigt jobbig att hantera är när jag tvivlar på mig själv och min egen förmåga. När jag vill men inte kan och inte känner att jag kommer att kunna. När jag känner att jag inte är tillräckligt bra, faller under min egen ribba. Jag har blivit bättre på att acceptera sådant jag inte längre kan, jobbat med mina egna krav på mig själv, försökt tänka på vikten av att inte alltid prestera. Kämpat med självkänsla, att jag är bra som jag är och behöver inte åstadkomma saker för att bevisa det för mig själv eller andra. Ändå känner jag min ibland besviken på mig själv.

 

Under senaste veckan har jag känt mig mindre bra på min arbetsträning. Jag arbetar främst med att skriva och den senaste veckan har jag inte gjort det tillräckligt bra för att jag själv ska vara nöjd. Och det känns inte så viktigt vad andra tycker, om min sambo till exempel skulle läsa något jag skrivit och säga att det är bra, eller om en kollega skulle säga att det blev bra. Det är min egen röst inne i huvudet som säger att det går långsamt och inte blir så bra som det kunnat bli. Jag har svårt att fokusera och hittar liksom inte meningar på ett sätt som jag brukar, utan får värka fram dem på ett sätt som gör mig så trött. Så är det, en är inte alltid på topp och jag vet att det kommer att vara så. Men det måste ändå få vara jobbigt.

 

När jag är i såna här svackor, en tröttare och sämre version av mig själv, så brukar jag tänka framåt, för som tur är finns det alltid någon form av ljusglimt. Jag har flera. I år har jag på ett alldeles nytt sätt längtat efter jul. Jag lovade min dotter att vi ska börja julpynta redan nu. Kanske piggar det upp. Glögg, pepparkakor, julmusik och lite utspridda tomtar, glitter och stjärnor. Det ska vi fixa idag och jag längtar. Och på fredag ska jag träffa en fin vän som är på besök. Se där, två roliga saker att se fram emot redan denna vecka. This too shall pass.